En dansares liv
Slit och släp!
Alltid den tunga väskan på axeln, fylld med hela mitt liv. Varje gång jag lämnar lägenheten har jag en packning större än Globen på ryggen. Standard innehållet i min väska består av; shampo, balsam, handduk, balettskor, två uppsättningar träningskläder + en ny ren outfit, smink, dansskor med hård sula, då och då en matlåda eller frukt och en vattenflaska. Allt som oftast ska datorn med. Förstår ni vilken packåsna man känner sig som? Life of a dancer, alltifrån glamoröst.
Sitter nu på Chicaca efter att ha tränat med P inför helgen. Vi ska till La France och tävla i Lyon. Sista tävlingen för terminen. Sedan blir det hard core träningsperiod. Jäser här i den röda sammetssoffan efter en thailunch med Frida och Rikard som anslöt oss.
Detta blir ett ganska random inlägg men jag känner att jag måste delge mina känslor efter gårdagens bio. Jag vet två biobesök inom tre dagar. Men hur som, igår var vi ett crew på tio pers som tillsammans gick och såg den sjuka och överamerikanska filmen 2012. Filmen var oroväckande lättsmält med tanke på vad vi egentligen bevittnade. Vi såg världen gå under framför våra ögon men filmskaparna hade lagt in en överdos av käcka oneliners som man satt och fnittrade åt medans folk blev mosade av skysrapor och flygande eldklot. Jag säger dock tack och lov dör de skämtsamma kommentarerna, hur hade jag annars mått? De kanske inte har lyckats göra tvåtusentalets bästa film, men de lyckades få mig att skratta åt jordens undergång. Är inte det en bedrift så säg?
Nåja dags att ta sitt pick och pack och slit och släpa sig bort till Ackis där inte bara en, utan två balettlektioner väntar på att få mosa det som finns kvar av mina muskler. Kroppen gör för jämnan ont, och jag gillar det.
Over and out